Det finns mycket skrivet om upplevelsens funktion i teorier kring upplevelseekonomin, men upplevelsen som begrepp inom event marketing inte är lika utförligt behandlat. Upplevelsen är ett centralt begrepp som används flitigt i litteratur rörande event marketing utan att man egentligen går in på dess funktion. Diskussionen stannar istället vid konstaterandet att upplevelsens funktion är att förstärka budskapet och utreds inte mer noggrant än så. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för upplevelsen vid event marketing, och analysera huruvida upplevelseekonomins teorier om upplevelsen är applicerbara inom event marketing. Vi har i denna uppsats använt av oss av en kvalitativ studie för att skapa en ökad förståelse för upplevelsen vid event marketing.

Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och omkring 30 000 individer insjuknar varje år. För dessa personer är det idag möjligt att fortsätta leva i sitt hem. Informella vårdgivare får då ofta ta över ansvaret över vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva make/makas upplevelser av att vara informell vårdgivare till en person som insjuknat i stroke. Metoden som använts i denna litteraturstudie är beskrivande syntes.

Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år. Metoderna för att upptäcka och behandla bröstcancer förbättras, vilket leder till att fler och fler kvinnor lever efter genomgången bröstcancerbehandling. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva efter bröstcancerbehandling. Ansatsen i litteraturstudien var kvalitativ och analysen i studien resulterade i fyra huvudkategorier, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på livet, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på kroppen, Upplevelsen av att vara frisk men ändå sjuk och Upplevelsen av ensamhet. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till hur de här kvinnorna upplever sin nya situation, då den är väldigt annorlunda än den var tidigare och att använda sig av livsvärldsperspektivet för att på ett bättre sätt möta de här kvinnorna i vården..

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohälsa. Syftet med den här studien var att undersöka om coachning påverkar Upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt på stödkategorierna emotionellt, värderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om Upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning påverkas av om denna är självvald eller inte. Den kvantitativa enkätundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade på en tendens att coachning påverkar Upplevelsen av emotionellt, värderande och informativt stöd.

Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år. Metoderna för att upptäcka och behandla bröstcancer förbättras, vilket leder till att fler och fler kvinnor lever efter genomgången bröstcancerbehandling. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva efter bröstcancerbehandling. Ansatsen i litteraturstudien var kvalitativ och analysen i studien resulterade i fyra huvudkategorier, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på livet, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på kroppen, Upplevelsen av att vara frisk men ändå sjuk och Upplevelsen av ensamhet. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till hur de här kvinnorna upplever sin nya situation, då den är väldigt annorlunda än den var tidigare och att använda sig av livsvärldsperspektivet för att på ett bättre sätt möta de här kvinnorna i vården..

Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka Upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, Upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, Upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt Upplevelsen av att hantera sin situation.

Antalet människor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C är ett växande problem över hela världen, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med någon av de ovan nämnda sjukdomarna, av dem står Hepatit C för den största delen som utgör närmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhället och kan finnas inom alla avdelningar på sjukhus eller vårdcentraler. Till följd av okunskap och rädsla kan många som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dåligt bemötta av familj, vänner och vårdpersonal. Det kan resultera i att de känner sig isolerade från gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet är att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys.

En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala anpassningar.

Varje år traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvård i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvården träffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhändertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara på barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhändertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelsen av kunskapsbrist, Upplevelsen av svårigheter i samband med omhändertagandet, Upplevelsen av behovet av god omvårdnadskunskap och Upplevelsen av skillnader i gällande rutiner.

Den här studien bygger på fem informanter på Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hästar. Minnet måste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva så många aspekter och detaljer som de kom ihåg utifrån upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrån följande delperspektiv; Upplevelsen av samspelet med hästen, Upplevelsen av landskapet samt Upplevelsen av hälsa, för att få en djupare kunskap kring dessa områden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett väldigt nära samspel med hästen, där förtroende och glädje är viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser på hästen som en vän eller partner och strävar efter att utveckla relationen dem emellan. När allt fungerar kan ryttaren få en upplevelse av att bli ett med hästen och uppleva en känsla av motståndslöshet.

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor.

Multipel skleros (MS) är en kronisk, autoimmun sjukdom där det centrala nervsystemet (CNS) angrips och skadas. Orsaken till MS är okänd och det finns ingen botande behandling. Fatigue är ett av de mest vanliga symtomen vid MS och än så länge finns det ingen säker förklaring till vad som ger upphov till fatigue. Syftet i följande litteraturstudie var att beskriva Upplevelsen av fatigue hos individer med sjukdomen multipel skleros. Tre databaser användes vid datainsamling och efter kvalitetsvärdering valdes tio artiklar till studien.